Music, life, Experiences, Reflections

onsdag, februari 13, 2008

I skogen i dimmornas land


Vissa band är lite bättre. Vissa människor sitter på pinnar några snäpp högre än dig. Queens of the stone age är en klurig konstellation av det bästa människan har att erbjuda. Josh Homme var den som fångade mig och tog mig till stonerns rymmningssäkra grotta. Det finns hårdare band, det finns flummigare band, men det är en äcklig precision i det Qotsa skapar. Det känns så klockrent, så enkelt, så genialiskt, så perfekt. Varje kant, varje krokig pusselbit känns existensberättigad. Inte förutsägbart, men ack så rätt. Jag försökte göra lite intrång på skivornas integritet och stycka upp de bästa bitarna och posta en slags lista som kanske inte är helt rättvis, men utav eliten.

Håll till godo:

Someone's in the wolf (Lullabies To Paralyze)
Skivans bästa spår är en oroande historia som bygger upp till ett maffigt crescendo och det är så bra att tårarna trillar på mitt tangentbord.


You can't quit me baby (Queens Of The Stone Age )
Jag gillar långa låtar. De har oftast mest att ge vilket återspeglas i denna lista. Denna ganska vackra låt har ett otroligt groove och Hommes kännsla fyller hela kroppen i en lätt obehaglig men tillfredställande reaktion.

Better Living through Chemistry (Rated R)

En av de bästa låtarna som någonsin gjorts. Detta är musiken som får döda att vilja resa sig ur gravarna och rangla i takt med de transliknande gitarrsmideri som försiggår genom hela låten. Psykedeliskt
Stämmningsfullt.

I think I lost my headache (Rated R)

Oroväckande toner fascinerar och attraherar. Jag. Kärlek. Göra.

Blås är fint

No one knows (songs for the deaf)
Första låten jag hörde och kanske den bästa låtuppbyggnaden av dem alla. Den är ju så catchy, herrejösses!

Sky is falling (songs for the deaf)

Mäktig, mäktigare, Sky is falling. Lika rädd som Asterix och Obelix var för denna katastrof, lika rädd är jag över hur bra denna låten är. Som att bli besatt av en riktigt ond ande.

Go with the flow (songs for the deaf)

Funderade på Songs for the dead eller Go with the flow, men de personliga minnena jag har av Go with the flow vinner. Faktum är att den vinner det mesta. Ytterligare ett tecken på Hommes geni. Så enkelt men så utomordentligt genialt.


In the Fade (Rated R)

Luta dig tillbaka, håll andan, se ljuset, se fåglarna, möta döden.

Avon (Queens Of The Stone Age )
Ibland behövs det bara ett litet trumfill för att kravla sig in på en lista. Jag bugar och bockar för en otrolig uppvissning i bäst-mästerskapen.

Everybody Knows That You're Insane (Lullabies To Paralyze)
Den drivigaste låten de gjort. Man vill vandra ut på fältet med sin lans och rustning och bara mosha järnet!

Run, Pig, Run (Era Vulgaris)
Känner mig lite skamsen när jag sitter här och hyllar ett band som har gjort en dålig skiva. Era Vulgaris funkade inte, inte alls. Detta var väl, förutom det självbetitlade bonusspåret, det enda som var något att ha. Tragiskt och jag bäver inför nästa skivsläpp. Även solen har sina fläckar.

The Bronze (Stone Age complication)
Bortglömd låt som förtjänar lite uppmärksamhet. Qotsa på toppen, där de hör hemma.

Det var det. Nu ska jag bränna mina ögonglober i Meteos.