När det blommar..

Lyssnar alldeles för lite på radio egentligen med tanke på mina ambitioner. Är ju riktigt kul bara man orkar slå på mediet. Winamp är på för länge och för ofta för dess eget bästa egentligen. De senaste dagarna har jag dock haft tillfälle att lyssna lite smått på radion och det genomgående temat har varit det otroligt milda väder vi har (inte bara på radion utan även på text-tv och nättidningarna har jag noterat denna "nyhet). Samtidigt har jag upplevt den värsta kylan på mycket, mycket länge. Det är nästan så man blir förbannad på radion när jag sitter i bilen och fryser arslet av mig och de förundras över mildheten i den ljumma bris osm tydligen sköljer över landet. Naturligtvis tog jag endast sommarjackan med mig ner till mina föräldrar.

I fredags hälsade jag på min gamla polare Hannes och den folkhögskola han går på. De har sportlov. Grymt fuskigt. Tyvärr blev det inte så mycket DS som besöket hade kunnat leda till, men jag kommer definitivt besöka honom igen. Var uppe hos någon där i närheten sedan på kvällen och hade hyss för oss. Råkade elda lite på min nya skjorta vilket gjorde mig ledsen, men än värre blev det när jag på något märkligt sätt lyckades backa sönder deras våg av glas (som stod precis vid ingånbgen, gnah!). Blev grymt deprimerad, svepte en massa saker och sedan bar de utför.

Väl hemma hos föräldrarna dagen efter väntade ett filmteam från grannfejden. Höll mig utanför bild för det mesta, men farsan ville spela lite som avslutning på söndagskvällen och man säger ju inte nej till ett jam. Så han ringer en polare och vi övar in lite låtar; Dylan, Stones och någon blues som teamet naturligtvis skulle filma. En speciell upplevelse minsann, fick göra några riktiga musikvideo-shots :D I alla fall så när allt var klart skulle de upp och lira också och så var rollerna ombytta. Så nu har vi Strix ljud-, kamera- och producentkille på video när de spelar lite, oväntat!

Efter en lång session av Phoenix Wright och Panel de Pon kom jag äntligen fram till ett kylslaget, men soligt Jönköping. Jag traska till skolan idag med mammas piroger och nyponsoppa i ryggsäcken och försökte sedan i lunchrummet envist få igång den nedrans micron. Efter några minuter fick jag hjälp av en händig kvinna och då slog det mig. Det är bara individer i lokalen av det kvinnliga (var påväg att skriva svagare men han säga FY högt till mig själv :p) könet. Överallt var det tjejor i alla åldrar som konverserade högljudt samtidigt som det förtärde dagens medhavda föda. Var massvis utanför, men räknade bara inuti själva rummet och där fann jag en stackars manlig representant tillsammans med tjugosju kvinnliga sådana och mig själv. Enligt mina kvicka empiriska studier verkar alltså männen på denna skola vara kraftigt underlägsna när det gäller att förbereda sig inför en lång arbetsam dag i skolan, alternativt betydligt slösaktigare eller helt enkelt anorektiker. Dagens skönhetsideal sätter kanske sina spår.

Just nu förbereder jag onsdagens radioshow genom att knåpa ihop en affisch och resultatet kan ni se här:



Lyssna gärna :)

I skogen i dimmornas land

Vissa band är lite bättre. Vissa människor sitter på pinnar några snäpp högre än dig. Queens of the stone age är en klurig konstellation av det bästa människan har att erbjuda. Josh Homme var den som fångade mig och tog mig till stonerns rymmningssäkra grotta. Det finns hårdare band, det finns flummigare band, men det är en äcklig precision i det Qotsa skapar. Det känns så klockrent, så enkelt, så genialiskt, så perfekt. Varje kant, varje krokig pusselbit känns existensberättigad. Inte förutsägbart, men ack så rätt. Jag försökte göra lite intrång på skivornas integritet och stycka upp de bästa bitarna och posta en slags lista som kanske inte är helt rättvis, men utav eliten.

Håll till godo:

Someone's in the wolf (Lullabies To Paralyze)
Skivans bästa spår är en oroande historia som bygger upp till ett maffigt crescendo och det är så bra att tårarna trillar på mitt tangentbord.


You can't quit me baby (Queens Of The Stone Age )
Jag gillar långa låtar. De har oftast mest att ge vilket återspeglas i denna lista. Denna ganska vackra låt har ett otroligt groove och Hommes kännsla fyller hela kroppen i en lätt obehaglig men tillfredställande reaktion.

Better Living through Chemistry (Rated R)
En av de bästa låtarna som någonsin gjorts. Detta är musiken som får döda att vilja resa sig ur gravarna och rangla i takt med de transliknande gitarrsmideri som försiggår genom hela låten. Psykedeliskt
Stämmningsfullt.

I think I lost my headache (Rated R)
Oroväckande toner fascinerar och attraherar. Jag. Kärlek. Göra.

Blås är fint

No one knows (songs for the deaf)
Första låten jag hörde och kanske den bästa låtuppbyggnaden av dem alla. Den är ju så catchy, herrejösses!

Sky is falling (songs for the deaf)
Mäktig, mäktigare, Sky is falling. Lika rädd som Asterix och Obelix var för denna katastrof, lika rädd är jag över hur bra denna låten är. Som att bli besatt av en riktigt ond ande.

Go with the flow (songs for the deaf)
Funderade på Songs for the dead eller Go with the flow, men de personliga minnena jag har av Go with the flow vinner. Faktum är att den vinner det mesta. Ytterligare ett tecken på Hommes geni. Så enkelt men så utomordentligt genialt.


In the Fade (Rated R)
Luta dig tillbaka, håll andan, se ljuset, se fåglarna, möta döden.

Avon (Queens Of The Stone Age )
Ibland behövs det bara ett litet trumfill för att kravla sig in på en lista. Jag bugar och bockar för en otrolig uppvissning i bäst-mästerskapen.

Everybody Knows That You're Insane (Lullabies To Paralyze)
Den drivigaste låten de gjort. Man vill vandra ut på fältet med sin lans och rustning och bara mosha järnet!

Run, Pig, Run (Era Vulgaris)
Känner mig lite skamsen när jag sitter här och hyllar ett band som har gjort en dålig skiva. Era Vulgaris funkade inte, inte alls. Detta var väl, förutom det självbetitlade bonusspåret, det enda som var något att ha. Tragiskt och jag bäver inför nästa skivsläpp. Även solen har sina fläckar.

The Bronze (Stone Age complication)
Bortglömd låt som förtjänar lite uppmärksamhet. Qotsa på toppen, där de hör hemma.

Det var det. Nu ska jag bränna mina ögonglober i Meteos.